Sweden - Swedish

ABB's website uses cookies. By staying here you are agreeing to our use of cookies. Läs mer

Industrins utmaningar

Svensk industri står inför stora utmaningar. Men en alltmer digitaliserad värld erbjuder också stora möjligheter.

Flera svenska företag har under de senaste åren flyttat sin produktion utomlands. Länge var kalkylen för att flytta verksamhet utomlands enkel; arbetskostnaden ansågs vara för hög i Sverige. Men i takt med att industrijobben har blivit komplexare och mer kunskapsinnehållande har flera verksamheter som skickats utomlands tagits hem igen.

"Andelen företag som flyttar tillbaka produktion till Sverige ökar. En av anledningarna är att det blivit viktigare att hålla samman hela processen, att tillverkningen ligger i anslutning till forsknings- och utvecklingsavdelningen, för att snabbare få ut produkten på marknaden. Forskning och utveckling är vi duktiga på i Sverige, vilket gör oss konkurrenskraftiga", säger Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle, som forskat på ämnet.

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg ser samma trend och menar att högre automationsgrad och digitalisering är en stor möjlighet för Sverige.

"Industrin är den mest internationellt konkurrensutsatta sektorn, och står ständigt inför ett omvandlingstryck och förnyelsebehov för att klara konkurrensen", säger Mikael Damberg.

Svensk industri har framgångsrikt hanterat denna utmaning genom historien.

Vad vi ser nu är en allt ökande konkurrens, inte minst från tillväxtländerna som inte bara konkurrerar med låga löner längre utan även med kunskap och innovation. Samtidigt ger digitalisering möjligheter till nytt värdeskapande inom industriell produktion. Den gröna omställningen kräver också förändringar i industriproduktionen, som kan ge stora konkurrensfördelar. Just nu är utmaningarna för svensk industri starkt kopplade till förmågan att hantera och dra nytta av dessa omvälvande förändringar.

Nyindustrialiseringsstrategin

Närings- och innovationsministern presenterade i början av 2016 därför en strategi för att stärka svensk industri utifrån rådande förutsättningar. Nyindustrialiseringsstrategin, som den kallas, ska göra Sverige ledande inom den digitala utvecklingen och i att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Strategin är inspirerad av den tyska satsningen Industrie 4.0 – den fjärde industriella revolution efter ånga, löpande band och robotar – där politikerna och näringslivet gått samman i syfte att åstadkomma en effektiv och flexibel produktion genom ökad digitalisering.

Industrisektorn står för en femtedel av Sveriges ekonomi

Industrisektorn sysselsätter omkring en miljon människor. Men den står också inför ett paradigmskifte där det alltmer handlar om smarta, självorganiserande fabriker, där maskinerna är uppkopplade och produkterna innehåller så mycket information att de själva styr produktionen.

"Digitaliseringen kommer med stora möjligheter, men det är också en utveckling som går otroligt fort och man kan riskera att hamna ohjälpligt efter om man inte är med i tätklungan. Många länder har redan för några år sedan uppmärksammat detta och tagit fram liknande strategier och initierat satsningar på industriell utveckling. Med gemensamma prioriteringar och krafter har svensk industri alla förutsättningar att komma vinnande ur den omställning som nu sker och bli världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster," säger Mikael Damberg.

Innovationsmyndigheten Vinnova

Förra hösten fick Innovationsmyndigheten Vinnova i uppdrag av regeringen att göra en kartläggning betydelsefulla svenska teknik- och styrkeområden och utmaningar samt att genomföra insatser för att främja en digitaliserad svensk industri, i syfte att stärka svenska industrins innovations- och konkurrenskraft. Ulf Holmgren, avdelningschef på Vinnovas avdelning för industriell utveckling och innovationsledning, berättar att det senare gjorts genom att flera av Sveriges företag, bland annat ABB, gå samman i åtta pilotprojekt som på olika sätt banar väg för framtidens digitala industri, bland annat gamification i industrin för ökat engagemang och mobila kontrollrum.

"Det är svårt att sia om framtiden, men vi vet att många länder nu gör satsningar på digitalisering i syfta att stärka sin tillverknings- eller tjänsteindustri, som exempelvis Tyskland. Svensk industri visar genom pilotprojekten ett stort engagemang i att ta tätposition inom digitalisering, och vad som är möjligt med och i en digitaliserad industri", säger Ulf Holmgren på Vinnova.

"Industrin har länge försummats i svensk politik. Det är dags att åter uppmärksamma industrins betydande bidrag till samhällsekonomin och den gemensamma välfärden. Industrin är också viktig för samhällsutvecklingen och bär på lösningar till de stora samhällsutmaningar vi står inför såsom urbanisering, åldrande befolkning och klimatförändringar. Samtidigt finns det nu ett fönster för nyindustrialisering, som vi måste ta tillvara. I de tidigare lågkostnadsländerna i Asien har snabbt stigande lönekostnader samt problem med miljö, kvalitet och långa ledtider gjort svensk produktion av varor och tjänster mer konkurrenskraftig. Samtidigt innebär automation och digitalisering nya möjligheter för lönsam och hållbar produktion i en helt ny skepnad – uppkopplad, mer automatiserad och kunskapsintensiv", säger Mikael Damberg.

Läs mer