Hållbara transporter är nyckeln till ett fossilfritt Östersund

Hållbarhetsfrågor är prioriterade i Östersund. Om tio år ska kommunen vara fossilfri - och att lösa transporterna är den största utmaningen på vägen dit.

De stora sportarrangemangen duggar tätt i Jämtland. Först alpina VM i Åre och sedan skidskytte-VM i Östersund. Att regionen ska förbli ett eldorado för vintersport är dock ingen självklarhet, så för att även kommande generationer ska kunna njuta av vintern har Östersunds kommun beslutat att ligga i täten på vägen mot ett hållbart samhälle. Ett av de konkreta mål som satts upp är att Östersund ska vara fossilfria och energieffektiva till år 2030.

ABB:s elbussladdare håller Östersunds första elbusslinje rullande. Under skidskytte-VM körs åskådare med elbuss från centrala Östersund till skidstadion, och på Stortorget kan man se ABB:s elbussladdare ”in action”.
ABB:s elbussladdare håller Östersunds första elbusslinje rullande. Under skidskytte-VM körs åskådare med elbuss från centrala Östersund till skidstadion, och på Stortorget kan man se ABB:s elbussladdare ”in action”.

– Vi har förmånen här uppe att ha bra el och fjärrvärme som är förnybar till 94 procent. Vårt stora problem är transporter; de står för drygt 60 procent av våra fossila utsläpp. För oss är det strategiskt mest intressant att jobba med transporter, men det är samtidigt den största utmaningen, säger Anne Sörensson, projektledare för Grön Trafik Östersund.

Många laddpunkter

För att klara omställningen till ett hållbart resande arbetar man både med investeringar och beteendeprojekt. Kommunen har till exempel klimatväxling för flygresor, de stimulerar bilpooler och lägger stora resurser på att facilitera för cykling. Östersund ligger dessutom långt framme i sina satsningar på elfordon, laddinfrastruktur och förnybara bränslen.

– Vi var tidigt ute med elbilsprojekt och norra Europas första snabbladdare fanns här. Idag är vi bland de bästa i landet med 206 laddpunkter i kommunen, säger Anne Sörensson.

Satsningen på elfordon märks både i och runt Östersund. Kommunen ligger på Green Highway, den 44 mil långa gröna transportkorridor med laddinfrastruktur som man varit med om att bygga upp mellan Trondheim och Sundsvall. Inne i stan kör kommunanställda på el, och förnybart bränsle är en parameter vid upphandling av skolskjuts och färdtjänst.

Första elbusslinjen

När Östersund första elbusslinje invigdes förra året var det en viktig milstolpe i arbetet för att bli en hållbar kommun. Elbussarna kör inte bara på lokalproducerad och förnybar el, de ger dessutom fler möjligheten att åka kollektivt då linjenätet utvidgats och turtätheten ökat.

– Elbusslinjen har rullat i såväl minus 30 som plus 30 grader och den har fungerat jättebra. När vi bygger expresscykelvägar så protesterar kommuninvånare mot att vi ”tar” av bilvägarna. Elfordon har däremot hög acceptans och på elbusslinjen har det inte kommit ett enda klagomål, säger Anne Sörensson.

För att nå målet om ett fossilfritt Östersund 2030 kommer de närmaste åren att bli händelserika. Kommunens elfordonssatsningar fortsätter, bland annat med en ny elbusslinje ut till Frösön. Anne Sörensson ser också ny teknik som en viktig del av kommunens hållbarhetsarbete.

– Det kommer fler och fler digitala lösningar, och utvecklingen kring självkörande fordon är spännande att följa. I Trondheim forskas det om drönartaxi, och även om det är en bit fram så tror jag att det är något som kommer hit också.

Ingen enkel nyckel

Men tekniska framsteg till trots så är arbetet för hållbara transporter är en tuff utmaning för Östersund. Det är många parametrar och intressenter att förhålla sig, allt från EU-lagar och bilindustri till de egna kommuninvånarna. Någon enkel nyckel för en hållbar stad finns inte.

– Det här handlar om ett brett arbete, och eftersom det är så komplext är samverkan en nyckelfaktor. Vad vi kan göra i Östersund hänger dessutom mycket på vilket stöd som finns nationellt och vilka möjligheter vi har att få bidrag till investeringar, säger Anne Sörensson.

– Vi kämpar jättemycket för att bli fossilfria, men det är en hård nöt att knäcka.

Text: Lena Bergman, Foto: Henrik Holmér

Dela artikeln

Facebook LinkedIn Twitter WhatsApp