Forskningschefen: “I Sverige är vi duktiga på samarbete”

Att kunna arbeta över gränser är viktigt i den nya industrieran. Här har Sverige med sin icke-hierarkiska struktur en fördel, enligt Per Dannetun, forskningsdirektör vid Linköpings universitet.

Per Dannetuns roll innebär att han koordinerar alla större forskningssatsningar vid universitetet. Det innebär också att han bland annat funderar över vilken roll den akademiska världen ska ha för utvecklingen av AI och automationen inom industrin.

”Studenterna är viktiga i sammanhanget, de ska ut i samhället, till företag och myndigheter. De måste kunna anamma de data som finns tillgängliga för att dra slutsatser och driva forskningen vidare inom AI-området, allt för att bygga framtidens samhälle”, säger han.

Enligt Per Dannetun är vi i dag långt ifrån den bild av AI-lösningar och robotar som målas upp i futuristiska Hollywoodproduktioner.

”Men det driver ju oss också, vi vill kunna uppnå det som finns i Star Wars eller Matrix, men ta bort de dåliga sidorna. Då är forskningen viktig.”

Ett viktigt sätt för att nå dit är att rekrytera toppforskare från hela världen till svenska lärosäten. Till exempel genom WASP-programmet (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Programs), en forskningssatsning som Per Dannetun och Linköpings universitet är en del av.

Han berättar att svenska universitet och högskolor anses attraktiva att söka sig till som forskare, trots att vi är ett så litet land.

Nya kombinerade högskoleutbildningar

Per Dannetun tror också att nya typer av högskoleutbildningar kommer att skapas och efterfrågas och utvecklas i framtiden.

”Delar av ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna kommer att vara fortsatt populära. Men jag tror också att det kan komma nya utbildningar, där vi kombinerar till exempel samhällsvetenskap med områden som visualisering och big data.”

Anledningen är att nya produkter och tjänster behöver vara mycket bredare och mer användarvänliga än förr.

”Förr fanns vanliga bordstelefoner, där vi tryckte kommandon som 'stjärna 23 fyrkant' för att kunna utföra tjänster. Det var en typisk ingenjörslösning, i stället för att som Apple och andra satsa på lösningar som är intuitiva för användarna. Så det är viktigt med utbildningar där vi vågar korsbefrukta olika ämnesområden och hitta dessa lösningar.”

Samarbete över gränserna

Redan i dag behöver till exempel ingenjörer, beteendevetare, mekaniker och ergonomer samarbeta i arbetslivet, för att tillverka robotar som inte upplevs som skrämmande, eller för att de ska vara mer användarvänliga.

”Det här kräver samarbete från flera håll och det är vi duktiga på i Sverige.”

Linköpings universitet har strategiska partnerskap med olika aktörer i samhället, bland annat företag som ABB, Ericsson och Saab men också kommuner som Linköping och Norrköping, för att stärka samverkan.

”Går vi tillbaka i tiden, så försökte universitet och högskolor hålla sig på sin kant. Det var nästan lite fult att forska om problemställningar som kom från det omgivande samhället. Men nu tycker jag att vi insett att de har lika stor forskningshöjd som andra problem. Det är en win win-situation när vi kan samverka.”

Per Dannetun anser att samarbetet i Sverige över organisationsgränserna har blivit bättre de senaste åren.

”Det är en fördel att vi är vana att jobba över gränserna. Jag tror framförallt att vi inte har samma hierarkiska struktur som i andra delar av världen, där man måste gå via chefen. I Sverige är det okej att säga rakt ut att jag har en bra idé. Skolan i Sverige får kritik, men jag kan tänka mig att den är mer öppen och uppmuntrar till den typen av beteende. Det kan också vara en förklaring till varför vi alltid ligger högt på innovationsindex i jämförelse med omvärlden.”

Fakta

Per Dannetun

Titel: Forskningsdirektör, biträdande universitetsdirektör
Ålder: 55 år
Bor: Linköping
Gör på fritiden: Snickrar ett timmerhus, spelar padel

Text: Sofia Larsson
Bild: Samuel Unéus

Dela artikeln

Facebook LinkedIn Twitter WhatsApp