”Digitalisering handlar om att riva barriärer”

Redan tidigt 90-tal hade Darja Isaksson stakat ut sin digitala agenda. Pilen pekade spikrakt mot framtid i förändring. I dag delar hon med sig av sina kunskaper om digital innovation till både regering och företagsledare. Huvudbudskapet? Trots ett samhälle mitt i digital förvandling är det här bara början.

Jo. Det är nu det händer. Med en norrländsk betoning som understryker allvaret konstaterar Darja Isaksson att processen redan är i full gång. Vi står mitt i den digitala förändring som påverkar hela vårt samhälle. Alla branscher kommer förändras, det tar bara olika lång tid.

”Se på mediabranschen som står mitt i en gigantisk omvälvning. Samma sak händer i finansbranschen där man tar in nya teknologier som blockchain och möjliggör automatisering av både transaktioner och avtalsprocesser. Det kommer in nya aktörer, nya erbjudanden, nya förväntningar och nya beteenden. Vi swishar och har fått nya system för inlåning, som P2P-lån där privatpersoner kan låna av varandra istället för från finansinstitut”, exemplifierar hon.

Största misstaget vore att inte acceptera att det verkligen händer. Nya innovationer och möjligheter skapar nya drivkrafter och beteendemönster. Förändringstempot i samhället har ökat.

”En sak som syns tydligt är att konsumenternas förväntningar inte längre styrs av en enskild bransch. De förväntar sig genomgående lägre friktion och högre individanpassning i alla sina kundupplevelser, även som medborgare.”

Hon pratar om mänskliga drivkrafter, så som bekvämlighet och riskminimering. Och att vi älskar bra historier.

”Där finns förklaringen till att streamingtjänsterna slog igenom så fort. De som inte ville anpassa livet till tv-tablåerna slapp ladda ner för här kom något som var kul och enkelt och det var vi beredda att betala för.”

Att datorer och internet var framtiden insåg Darja Isaksson redan under tonåren i Norrbotten. Egentligen hade hon väl inget val. Pappa ingenjören pekade med hela handen, så när andra hängde på skoldisko lärde sig Darja att programmera och löda kretskort. Och med hjälp av internet kunde hon möta och chatta med människor långt bortom den lilla bruksbyn Munksund.

Med en utbildning till medieingenjör i bagaget fortsatte hon den digitala resan. Hon startade egna företag och var med i andras startups. 2014 klev hon av vd-stolen i den digitala designbyrån Ziggy Creative Colony som hon själv varit med och grundat. I dag delar hon sin tid mellan att föreläsa och att visa företagsledningar de digitala möjligheterna. Dessutom sitter hon med i Stefans Löfvens Innovationsråd, vars syfte är att stärka Sveriges konkurrenskraft.

”Ända sedan jag 1994 första gången ringde upp BBS:er via modem har jag tyckt att frågan om vad det innebär att koppla upp alla människor är den mest spännande av alla, med tanke på vad det betyder för kunskap och samskapande. Och nu kopplar vi upp våra kroppar och ägodelar också, säger hon.”

Svenskarna är, enligt World Economic Forum, ett av världens mest uppkopplande folk. 2016 rankades Sverige som nummer tre efter Singapore och Finland. Men det räcker inte med att vara rustad för den digitala ekonomin. När det gäller regeringens förmåga att utnyttja tekniken för att erbjuda nättjänster till befolkningen finns Sverige inte ens med på listan tio-i-topp.

”Vi ligger på plats 23 och jag tror att det beror på att vi inte haft en sammanhållen digitaliseringspolitik. Fokus har legat på bredband. Digitalisering handlar mycket om att riva barriärer, både i företag och i det offentliga Sverige. Det kräver beslut, mod och handlingskraft på många nivåer, men jag tror att det finns en större medvetenhet bland beslutsfattare i dag än för bara några år sedan.”

Om offentlig sektor halkat efter ligger privata sektorn bättre till, anser hon. Men det är ett brett spann där branscher som telekom, media och finans redan befinner sig i förändring medan andra knappt har börjat.

Hur står sig svensk industri i jämförelsen?

”Så många gånger har jag fått höra att industrin kopplade upp sig redan på 60- och 70-talet och att teknikanvändning och innovation är ”business as usual”. Det är förstås sant. Industrin utvecklar fantastiska nya teknologier och jobbar med nya erbjudanden inom exempelvis service och underhåll. Men om vi kombinerar Big Data och AI (artificiell intelligens) eller general purpose robots med fjärrstyrning skapas helt nya möjligheter att optimera både produktionen och supply chain-flödena. Industrin har aldrig stått inför en lika dramatisk möjlighet att förändra affären.”

Flera recept för förändring finns redan där, med drönare för automatiserade transportflöden eller med additiv tillverkning som kan göra det möjligt att producera stycketal där det tidigare krävdes serier på 100 000 för att uppnå lönsamhet.

”Då blir min retoriska fråga: Vem är kunden? Om en serie på tre också blir lönsam talar vi om en helt annan affär. Det är den typen av förändring vi börjar se i dag. Och när tekniken blir mer tillgänglig får fler möjlighet att experimentera och vi får fler innovationer som i sin tur ökar förändringstempot. I såväl energi- som tillverkningsindustri finns globalt på sikt möjligheter för en helt annan affärslogik. Vilka som blir vinnare i sådan omställning handlar om betydligt mer än business as usual.”

Varningsklockor, finns det inga sådana?

”Det finns massvis med risker. Säkerhet är redan en stor utmaning. Allt vi kopplar upp blir i teorin hackbart. Och det finns tongivande forskare som hävdar att AI är det största hotet. Vi har gått in i ett sårbarhetsläge som vi inte varit med om tidigare, men det betyder ju inte att det är en dålig utveckling utan bara att detta är något vi måste hantera.”

Jobben är en annan fråga som toppar mångas orosagenda. I takt med att arbetsuppgifter automatiseras inom industrin, lärandet eller ekonomi försvinner eller förändras gamla yrkesroller.

”Med det kommer nya jobb. Vem hade kunnat fantisera ihop titeln sociala mediestrateg ens år 2000. Sociala medier skapar i dag mängder av arbetstillfällen som inte fanns för några år sedan. Revisionsbyrån Deloitte visade nyligen att Facebook skapat 4.5 miljoner jobb i världen, varav 1,1 miljoner i USA.”

Det är klart vissa jobb som kommer försvinna, som kassörskor och taxichaufförer, konstaterar hon.

”Men framför allt förändras innehållet inom alla yrkesgrupper. Vi behöver snabbt och kontinuerligt anpassa oss till nya arbetssätt och nya verktyg. Livslångt lärande är inte längre en klyscha utan ett akut behov. Det oroar mig att incitamenten för att öka det vardagliga lärandet inte riktigt finns på plats, varken i kollektivavtal, bland lärosätena eller ute på många arbetsplatser. Det är ett hot mot vår omställningsförmåga och därför mot vår konkurrenskraft.”

Fakta

Darja Isaksson

Ålder: 41
Gör: Digital konsult och föreläsare med plats i Stefan Löfvens Innovationsråd.
Bor: Takradhus i Stockholm city.
Fritidsintressen: Att vara med barnen, gå på teater och läsa bra böcker – något jag har alldeles för lite tid för.
Familj: Man och tre barn 14, 8 och 6 år.
Dold talang: Skriver extremt fort – 600 tecken per minut – och så är jag bra på att simma.
Viktig lärdom: Att digitalisering ökar förändringstempot och globaliseringen av alla sektorer.

Bilder

2014 klev Darja av vd-stolen i den digitala designbyrån Ziggy Creative Colony som hon själv varit med och grundat. I dag delar hon sin tid mellan att föreläsa och att visa företagsledningar de digitala möjligheterna.
”Digitalisering handlar mycket om att riva barriärer, både i företag och i det offentliga Sverige”, säger Darja Isaksson.