Sweden - Swedish

ABB's website uses cookies. By staying here you are agreeing to our use of cookies. Läs mer

Fördelningscentralen fördelar el och försörjer fler

Vi ser de grå plåtskåpen överallt i staden. De brukar kallas elskåp, kabelskåp eller elcentraler. De flesta kommer från ABB.


Ett grått skåp med en elkabel in, säkringar inuti och flera elkablar ut till elanvändarna. Så kan man enkelt beskriva det som hör hemma under samlingsnamnet fördelningscentral – en utrustning som på ett personsäkert och driftsäkert sätt fördelar el på spänningsnivån 400 V.
ABB tillverkar och levererar både kompletta fördelningscentraler och separata komponenter till grossister som i sin tur säljer till elnätbolag, systembyggare och elinstallatörer. 

Den vanligaste typen av fördelningscentral är ”kabelskåp”. De är meterhöga, finns överallt i städer och villaområden, och de är elnätbolagets utrustning för att sprida 400 V el till fastigheter och villor. ABB har tillverkat kabelskåp i många år och bara i Norden finns en bra bit över en miljon kabelskåp från ABB.

I slutet av 1970–talet började kabelskåpen utvecklas och kompletteras för andra typer av kunder. De används som lågspänningsfördelning överallt i samhället: i fastigheter, småindustrier, lantbruk, gatukök och butiker.

En fördelningscentral kan placeras utomhus eller inomhus och finns i flera storlekar. Själva skåpet kallas kapsling och tillverkas i varmförzinkad stålplåt. Färgen är silvergrå, men kan få den färg kunden önskar.

Det finns små och stora centraler. En vanlig storlek är 1–1,5 meter i höjd och 0,5 meter i bredd, Det finns också stora centraler med flera kapslingar.

En fördelningscentral har ett fundament som grävs ner i marken och en eller ett par heltäckande dörrar på framsidan. Inuti kommer den inkommande kabeln upp ur marken, ansluts till en huvudbrytare på ett skensystem och, efter önskemål, till en mätare som mäter strömmen. Därefter fortsätter skensystemet för utgående kablar. I skåpets bakre rygg sitter fem vågrätt monterade skenor, en för var och en av de tre faserna, en för ”nollan” och för jordning. Skenorna är av aluminium men inklädda med plast utom i ett fräst spår där en apparat kopplas in. 

Inplastningen gör att skenorna är beröringssäkra även när de är strömförande. Det innebär personsäkerhet för den som behöver åtgärda något i skåpet, till exempel när en säkring löst ut. 

På skenorna monteras ett antal säkringslastfrånskiljare, en sorts ”strömbrytare” med tre säkringar, en för varje utgående ledning. De skruvas fast lodrätt, direkt på skenorna och ansluts nertill till den utgående kabel som sedan förser användaren med el. Säkringslastfrånskiljarens lock fungerar som strömbrytare. När man satt i säkringar och stänger locket ansluts strömmen automatiskt och tvärtom.

En fördelningscentral kan ha mätare för elström, ofta elbolagets mätare som fjärravläses. Den kan ha flera inkommande kablar, då med varsin huvudbrytare, och med skensystem på bägge sidor om de inkommande. Ett exempel på sådan fördelning kan vara el till två butiker i ett köpcentrum.

Mer om...