Direktiv och standarder för maskinsäkerhet

EU:s nya Maskinförordning

Har du redan bekantat dig med den nya maskinförordningen? Om inte, är det hög tid att börja. Efter att förordningen trädde i kraft i juni 2023 kommer aktörer inte att ha mycket tid kvar för att vidta alla nödvändiga åtgärder för att fortsätta att anpassa sin verksamhet efter de nya kraven.

 

Den nya maskinförordningen ska tillämpas från den 20 januari 2027. Vad innebär detta för maskinbyggare och tillverkningsföretag? Vilka är skillnaderna mellan det tidigare maskindirektivet och den nya maskinförordningen? Finns det några fallgropar under övergångsperioden? Vår FAQ ger svar på de viktigaste frågorna.

När kommer den nya maskinförordningen?

Förordning (EU) 2023/1230 – som är den exakta beteckningen för EU:s nya maskinförordning - ska tillämpas från den 20 januari 2027. Liksom vissa andra tidsfrister finns detta i artikel 54 i den nya maskinförordningen.  

När publicerades den nya maskinförordningen?

Maskinförordningen publicerades i EU:s officiella tidning den 14 juni 2023.

Finns det en övergångsperiod fram till dess att de nya maskinföreskrifterna träder i kraft?

Övergångsperioden sedan offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning är 42 månader. Under denna tid – det vill säga fram till den 20 januari 2027 – måste alla berörda aktörer vidta åtgärder för att förbereda sig för uppfyllandet av den nya maskinförordningen.

Kan maskindirektivet och maskinförordningen tillämpas samtidigt?

Alla maskiner som släpps ut på marknaden före den bindande tidsfristen den 20 januari 2027 ska genomgå EG:s bedömning av överensstämmelse enligt det gällande maskindirektivet 2006/42/EG. Den nya maskinförordningen gäller endast maskiner som kommer att släppas ut på marknaden från och med den 20 januari 2027.

Vem berörs av de nya maskinföreskrifterna?

Maskinförordningen gäller alla företag som tillverkar, släpper ut på marknaden eller tar maskiner och relaterade produkter i drift. Detta inkluderar följande produkter:

 

• Maskiner
• Utbytbar utrustning
• Säkerhetskomponenter
• Lyftredskap
• Kätting, rep och vävband
• Avtagbara mekaniska transmissionsanordningar
• Delvis fullbordade maskiner

 

Eftersom detta är en EU-förordning gäller den direkt för alla ekonomiska aktörer i alla EU:s medlemsstater.

Vad är nytt i maskinförordningen?

Det främsta skälet till den nya förordningen är att anpassa sig till den nuvarande tekniska utvecklingen. Betydande ändringar i maskinförordningen är avsedda att ta hänsyn till de nya kraven på digitalisering, självlärande system samt cybersäkerhet. Dessutom anpassades innehållet i maskinförordningen till den så kallade "Blue Guide" (vägledning för implementering av EU:s produktregler 2022). Förteckningen över maskiner med särskilda förfaranden för bedömning av överensstämmelse (tidigare bilaga IV) uppdateras också i detta sammanhang.

 

På grund av den pågående utvecklingen inom digitalisering uppstår nya risker för maskinsäkerhet om och om igen, som maskindirektivet ännu inte har tagit hänsyn till, eller åtminstone inte tillräckligt. EU:s maskinförordning är därför avsedd att minimera i synnerhet följande säkerhetsrisker:

 

• Samarbete mellan människa och maskin
• Maskiner som är anslutna till Internet
• Effekten av programuppdateringar
• Autonoma maskiner och fjärrövervakningsstationer (fjärrstyrning och IoT-tjänster)

 

Dessutom är maskinförordningen också avsedd att minska den administrativa bördan och kostnaderna för tillverkare och operatörer genom att till exempel möjliggöra digitala format för bruksanvisningar. Den enhetliga och EU-omfattande bindande förordningen bör också öka rättssäkerheten för företagen.

 

 

Vad är det nuvarande maskindirektivet?

Maskindirektivet 2006/42/EG fastställer kraven för konstruktion och utsläppande på marknaden av maskiner inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Uppgiften och målen är i grunden desamma som i den nya maskinförordningen.

 

 

Vad är skillnaden mellan en förordning och ett direktiv?

Skillnaden mellan ett EU-direktiv och en EU-förordning är att med en EU-förordning finns det inget behov för medlemsstaterna att införliva den i nationell lagstiftning: förordningar har en "räckvidd" för alla medlemsstater och är därför direkt juridiskt bindande. Detta minskar den administrativa bördan eftersom aktörerna inte behöver hantera potentiellt olika nationella genomföranden.

 

Vad är syftet med maskinförordningen?

EU-kommissionen har inte för avsikt att göra några grundläggande förändringar genom maskinförordningen: Den fortsätter att sträva efter att säkerställa säkerheten för maskiner och utrustning i EU genom att ställa krav på konstruktion, produktion och bedömning av överensstämmelse med kraven. Snarare handlar det om att standardisera gemensamma element och eliminera svagheter i det tidigare maskindirektivet.

 

Det handlar bland annat om enhetliga definitioner av termer och regler om de harmoniserade standardernas roll. Innebörden av CE-märkningen klargörs. Modulerna för bedömning av överensstämmelse har justerats. Vissa brister när det gäller marknadskontroll har åtgärdats. Enhetliga regler för ackreditering kommer att införas i hela EU. Namngivningen av "anmälda organ" kommer också att standardiseras.

 

Hur förhåller sig maskinförordningen till EU:s förordning om artificiell intelligens (AI) och EU:s dataakt?

EU-kommissionen håller för närvarande på att ta fram en förordning för att reglera utsläppande på marknaden, idrifttagning och användning av AI-system och AI-produkter (förordningen om artificiell intelligens). I framtiden kommer tillverkare och distributörer av berörda maskiner och anläggningstillverkare sannolikt att behöva ta hänsyn inte bara till maskinförordningen utan även till AI-förordningen.

 

Med EU:s data-akt planerar kommissionen också rättsliga regleringar som syftar till att kunna använda data bättre och mer innovativt och att förhindra att enskilda aktörer har ensam kontroll över dessa data. Det handlar i första hand om IoT-objekt som hushållsapparater, maskiner eller fordon. Det är möjligt att enskilda tillämpningsområden för datalagen överlappar maskinförordningen. För närvarande är det dock inte möjligt att göra någon definitiv bedömning av någon av de planerade förordningarna.

 

Hur förhåller sig maskinförordningen till andra CE-direktiv för produktsäkerhet?

I de flesta fall kommer maskinförordningens tillämpningsområde att överlappa andra CE-direktiv eller förordningar om produktsäkerhet. Exempel på detta är lågspännings- och radioutrustningsdirektivet och ATEX-direktivet. Maskinförordningen innehåller också krav på explosionsrisker som kan uppstå vid användning av en maskin.

 

Vad ska man tänka på vid övergången från maskindirektivet till maskinförordningen?

Om tidpunkten för idrifttagning eller utsläppande på marknaden kan förutsägas på ett tillförlitligt sätt för en maskin är reglerna enkla: Om maskinen släpps ut på marknaden före den 20 januari 2027 måste maskinen uppfylla maskindirektivet. Vid utsläppande på marknaden från och med den 20 januari 2027 ska maskinförordningen följas.

Situationen är annorlunda för mer komplexa projekt där det inte är möjligt att förutsäga om maskinerna eller systemen kommer att släppas ut på marknaden före eller efter tidsfristen - till exempel på grund av långa transportvägar med bearbetning av tullen. I sådana fall bör den nya maskinförordningen tillämpas från början för att undvika att maskinen eller anläggningen inte lagligen kan tas i drift om den levereras efter tidsfristen.

 

Kan befintliga maskiner fortsätta att marknadsföras efter att maskinförordningen har trätt i kraft?

Nej. Enligt artikel 51.2 i den nya maskinförordningen kommer maskindirektivet inte längre att gälla den 20 januari 2027. Detta innebär att befintliga maskiner med EG-försäkran om överensstämmelse med maskindirektivet inte längre får marknadsföras eller släppas ut på marknaden.

Var hittar jag den lokala språkversionen av maskinförordningen?

Alla europeiska språkversioner finns tillgängliga för nedladdning på Europeiska unionens webbplats.

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A02023R1230-20230629

Vilka specifika effekter har den nya maskinförordningen på säkerhetskomponenterna? Vilka förändringar kommer att ske?

Även säkerhetskomponenter berörs av maskinförordningen. ABB kommer att ha deklarerat att alla berörda produkter uppfyller maskinförordningen inom tidsfristen. Produkterna kommer garanterat att uppfylla kraven.

 

Har du fler frågor om maskinförordningen och vill veta vilka specifika effekter den nya EU-förordningen har på din dagliga verksamhet? Vårt team av experter hjälper dig gärna med sin kunskap när som helst. Kontakta oss idag!

Det Europeiska Maskindirektivet

Den 29 december 2009 trädde det nya maskindirektivet i kraft. Det är en uppdatering av de gemensamma EU-regler som funnits sedan 1995 för maskintillverkare och leverantörer. Maskiner som släpptes ut på marknaden/togs i drift från och med den 29 december 2009 ska följa kraven i det nya maskindirektivet 2006/42/EG. Tidigare gällde det gamla maskindirektivet AFS 1994:48 (98/37/EG).

Målen med maskindirektivet är att upprätthålla, öka och utjämna säkerhetsnivån på maskiner mellan medlemstaterna inom EU. Därigenom kan fri rörlighet för maskiner uppnås.

Direktivets olika delar
Maskindirektivet kan sägas bestå av två olika delar. En del behandlar hur man ska certifiera en maskin för att få sälja den på den europeiska marknaden. Den sätter ett antal krav på hur certifieringen ska gå till och vilken dokumentation över maskinen som behöver tas fram.

Den andra delen består av de grundläggande säkerhetskrav som måste vara uppfyllda för att få sälja en maskin. Det handlar t.ex. om att tillverkaren måste utföra en riskbedömning över maskinen och se till att undanröja de risker som finns vid transport, montering, drift och underhåll av maskinen. Dessutom ställs krav på t.ex. ergonomi, buller, nödstopp, styrsystem, rörliga delar och hur maskinen ska bete sig vid start och stopp.

Vad har förändrats?
Det nya direktivet innebär inte några omvälvande skillnader gentemot det gamla, men stora delar har omarbetats och förtydligats. Nedan följer en lista på några av de viktigare förändringarna:

• Tillämpningsområdet har gjorts tydligare
  Avgränsningen mot andra direktiv (t.ex. lågspänning och hissar) har förtydligats. Vilka maskiner som omfattas och inte omfattas av direktivet har även klargjorts.
• Kraven på delvis fullbordade maskiner har förtydligats
  Det fanns krav i gamla maskindirektivet om hur delvis fullbordade maskiner skulle hanteras men dessa var inte så tydliga. Nu har det blivit betydligt klarare vad som behöver göras för att få släppa ut en delvis fullbordad maskin på marknaden och vilken dokumentation som ska medfölja.
• Nya certifieringsmetoder vid CE-märkning av maskiner
  Vissa certifieringssätt har tagits bort (t.ex. att skicka teknisk dokumentation till anmält organ för förvaring) och ett nytt har tillkommit (fullständig kvalitetssäkring).
• Innehållet i bruksanvisningen har utökats
  Med nya maskindirektivet har kraven på bruksanvisningen omformulerats och förtydligats. Bland annat ska följande helt nya punkter ingå i bruksanvisningen: EG-försäkran om överensstämmelse, förutsättningarna för att maskinens stabilitet ska bevaras, arbetsmetod vid haveri, specifikation av reservdelar.
• Förtydligande av kraven på den tekniska dokumentationen
  Den tekniska dokumentationen ska tas fram för alla maskiner, även de delvis fullbordade. Nu framgår det tydligare att dokumentationen av riskanalysen ska ingå i den tekniska dokumentationen.

Dessutom kan nämnas att säkerhetskomponenter numera ska CE-märkas mot maskindirektivet, och inte bara mot EMC- och Lågspänningsdirektivet.

The new Machinery Directive (pdf)
Guide to application of the Machinery Directive (pdf)
Comparison of the old and new Machinery Directive (pdf)

Kvarblivande fästanordningar 

I nya maskindirektivet krävs att fästanordningarna på staket och andra fasta skydd ska sitta fast på skyddet eller på maskinen även när det monterats ned. Detta krav gäller i själva verket endast för de delar av skyddet som behöver tas bort vid arbeten som städning och underhåll, och är inget som ska appliceras på alla delar av ett staket. I följande text förklaras närmare hur maskindirektivets krav bör tolkas.

I nya maskindirektivet 2006/42/EG (i Sverige AFS 2008:3) finns ett nytt krav angående fasta skydd som väckt frågor. I sin helhet lyder kravet:

1.4.2.1 Fasta skydd
Fasta skydd ska vara fästade så att de inte kan öppnas eller avlägsnas utan verktyg.
Fästanordningarna ska förbli kvar på skydden eller på maskinen när skydden demonterats.
Om möjligt ska skydden inte kunna förbli på plats utan att vara fästade.

Det som är nytt är kravet att fästanordningarna ska sitta kvar på skydden eller maskinen när skydden demonterats. Vid första anblicken kan kravet tolkas absolut – det vill säga, det gäller alla fasta skydd. Men grundtanken med kravet är att minska risken för att fasta skydd som tas bort, t.ex. för underhållsarbeten, inte monteras tillbaka eller enbart delvis fästs på grund av att en eller flera av fästanordningarna har kommit bort.

Som maskinbyggare ska man utföra riskbedömning på sin konstruktion av maskin och även bedöma alla arbetsmoment som behöver utföras. Om man i riskbedömningen kommer fram till att ett fast skydd kommer att behöva monteras bort och tillbaka kan det vara skäl till att fästanordningarna måste sitta fast på skyddet eller maskinen. I standarden EN 953+A1 Maskinsäkerhet - Skydd - Allmänna krav för konstruktion och tillverkning av fasta och öppningsbara skydd (som är reviderad mot nya maskindirektivet) finns följande krav:

7.2 Oförlorbara fästelement
Om det förutses (t.ex. underhåll) att det fasta skyddet kommer att tas bort ska fästelementen förbli fästade vid skyddet eller maskinen.

Man betonar alltså att när det förutses att skyddet behöver tas bort skall fästanordningarna sitta kvar på skyddet eller maskinen. (Figuren visar ett exempel ur EN 953 på ett oförlorbart fästelement.)

Ytterligare förklaring till när kvarblivande fästanordningar kan behövas ges i den officiella guiden till maskindirektivet.

...
Tillämpningen av detta krav beror på tillverkarens bedömning av ifrågavarande risk. Kravet gäller alla fasta skydd som kan tänkas avlägsnas av användaren och där det
finns risk för att fästanordningarna tappas bort. Ett exempel är fasta skydd som kan tänkas bli demonterade vid rutinmässig rengöring, inställning eller underhållsverksamhet som genomförs på driftstället. Kravet gäller inte nödvändigtvis för fasta skydd som bara avlägsnas vid exempelvis fullständig översyn av maskinen, större reparationer eller demontering för transport till annan lokal.

Säkerhet i styrsystem

Att bygga ett skyddssystem som fungerar i praktiken och ger tillräckligt hög säkerhet kräver kunskaper inom flera områden.

Konstruktion av skyddsfunktionerna i skyddssystemet för att dessa ska ge tillräcklig tillförlitlighet är en viktig del. Till hjälp för detta finns t ex standarden EN ISO 13849-1.

Standarden EN 954-1 (kategorier) har ersatts av de nya standarderna EN ISO 13849-1 och EN 62061. EN ISO 13849-1 använder begreppet Performance Level, PL för att beskriva tillförlitligheten hos säkerhetsrelaterade delar i ett styrsystem medan EN 62061 använder begreppet Safety Integrity Level, SIL.

Vilken standard man ska använda beror bl.a. på teknikvalet, erfarenheten och kundens önskemål. Vi märker att de flesta av våra kunder föredrar PL eftersom det är teknikneutralt och att man kan använda sig av sina tidigare kunskaper om kategorierna.

Vi har tagit fram en broschyr i syfte att skapa förståelse för standarden EN ISO 13849-1. Broschyren ger en introduktion till standarden och dess tillämpning tillsammans med våra produkter. 

Säkerhet i styrsystem

Att bygga ett skyddssystem som fungerar i praktiken och ger tillräckligt hög säkerhet kräver kunskaper inom flera områden.

Konstruktion av skyddsfunktionerna i skyddssystemet för att dessa ska ge tillräcklig tillförlitlighet är en viktig del. Till hjälp för detta finns t ex standarden EN ISO 13849-1.

Standarden EN 954-1 (kategorier) har ersatts av de nya standarderna EN ISO 13849-1 och EN 62061. EN ISO 13849-1 använder begreppet Performance Level, PL för att beskriva tillförlitligheten hos säkerhetsrelaterade delar i ett styrsystem medan EN 62061 använder begreppet Safety Integrity Level, SIL.

Vilken standard man ska använda beror bl.a. på teknikvalet, erfarenheten och kundens önskemål. Vi märker att de flesta av våra kunder föredrar PL eftersom det är teknikneutralt och att man kan använda sig av sina tidigare kunskaper om kategorierna.

Vi har tagit fram en broschyr i syfte att skapa förståelse för standarden EN ISO 13849-1. Broschyren ger en introduktion till standarden och dess tillämpning tillsammans med våra produkter. 

Safety in control systems according to EN ISO 13849-1 (pdf)

Ett enhetligt sätt att designa och verifiera säkerheten

FSDT är en ABB mjukvara som är utvecklad speciellt för att hjälpa dig bestämma SIL och PL samt definiera och verifiera skyddsfunktioner.

Verktyget hjälper till att förenkla designprocessen av skyddsfunktionerna, verifiering och dokumentation. Det används för att designa, verifiera och dokumentera skyddsfunktioner för maskinsäkerhet i enlighet med kraven i EN/IEC 62061 och EN ISO 13849-1 och även European Machinery Directive

För att förenkla användandet av FSDT med ABB:s säkerhetskomponenter finns ett bibiliotek som innehåller dessa. I biblioteket är alla funktionella säkerhetdata (e.g. PL, SIL, PFHd, Category) inlagda.  Detta gör design och verifiering av skyddsfunktioner enkelt och pålitligt på ett enhetligt sätt.

För mer information kontakta din lokala ABB representant.

Vårt FSDT bibliotek och mer information om FSDT finns i länkarna nedan.

FSDT webpage
ABB Jokab Safety library for FSDT-01 (zip)

EN ISO 14119, the only harmonized standard for interlocking devices associated with guards

Starting May 2015, EN ISO 14119 is the only harmonized standard for interlocking devices associated with guards. EN 1088 cannot be used anymore.

Read more...

Skyddsavstånd

Skyddsavståndet ’S’ är det minimiavstånd mellan en skyddsanordning och ett riskområde som måste finnas. Skyddsavståndet ska garantera att en person inte hinner nå t ex en rörlig maskindel innan maskinrörelsen har stannat. Detta beräknas enligt formler ur SS-EN ISO 13855 (tidigare SS-EN 999). I Säkerhetshandboken beskriver vi hur man ska beräkna skyddsavståndet för olika skyddsanordningar.

Ny standard!
Standarden SS-EN 999 om skyddsavstånd har reviderats och bytt namn till SS-EN ISO 13855 Maskinsäkerhet - Placering av tekniska skydd beroende på kroppsdelars hastigheter. ABB Jokab Safety har medverkat i standardiseringskommittén som utfört revideringen och har därför mycket god kunskap om den nya standarden.

Vad har förändrats?
Det är inga omvälvande förändringar som införts med den nya standarden. Här är några av de viktigare nyheterna:

• Höjd på en ljusridå/ljusbom
  Det har införts en tabell för hur långt man når när man sträcker sig över en ljusridå/ljusbom. Det innebär att man utöver avståndet från ljusridån till riskområdet (när man sträcker sig mellan strålarna) nu även behöver ta hänsyn till hur långt man kan nå när man sträcker sig över översta strålen. Med en högre ljusridå minskar alltså det avståndet.
• Större avstånd för ljusbommar
  Konsekvensen av att man behöver ta hänsyn till hur långt man sträcker sig över en ljusbom blir att tilläggsavståndet C i de flesta fall ökas. Tidigare angavs C = 850 mm och nu är istället C upp till 1200 mm (beroende på höjd på ljusbom och farligt område).
• Nya tekniska skyddsanordningar
  Standarden inehåller nu också formler för att kunna beräkna skyddsavstånd för kameror, scanners och luckor.
• Hjälp vid stopptidsmätningen
  Det finns en informativ bilaga som anger vad man bör tänka på vid stopptidsmätning och vilka metoder som bör undvikas. Dessutom anges hur ett mätprotokoll bör utformas.
• Ny definition av stopp
  Den nya standarden anger att stopptiden ska mätas till maskinens farliga funktion upphört (inte bara rörelsen). För många maskiner kan t.ex. även värme vara en farlig funktion. Dessutom kan man för maskiner som har ett långsamt stoppförlopp få ett mer praktiskt och realistiskt skyddsavstånd genom att definiera stoppet som något annat än 0 mm/s. Exempelvis kan man anse att de sista 2 mm rörelse är ofarliga och ta bort dem ur stopptiden, eller mäta stoppet tills dess att hastigheten understiger exempelvis 10 mm/s. Om man använder sig av dessa typer av omdefinitioner av stoppet behöver man dokumentera det och kunna argumentera för dem eller styrka dem med hjälp av vad olika standarder anger för låghastigheter för vissa typer av maskiner.

Tveka inte att höra av er till oss om ni har frågor kring skyddsavstånd eller maskinsäkerhet i allmänhet. 

Question: Is it allowed to use an HMI for reset and start of a machine?

Answer: We recommend to use a separate pushbutton for the reset of a machine, and avoid using an HMI for this. For the start function it is OK to use an HMI. The reasoning behind this is explained in the link below.

Read more…

Riskbedömning – CEDOC

CEDOC är ett enkelt och lättförståeligt verktyg för att göra riskbedömningar och att sammanställa tekniska underlag för maskiner (CE-märkning).

Verktyget bygger på kraven i maskindirektivet 2006/42/EG (AFS 2008:3) samt direktivet för användning av arbetsutrustning 2009/104/EG (AFS 2006:4).
Med CEDOC kan man hantera såväl nya, gamla som ombyggda maskiner.

Riskbedömningsmodulen bygger bla. på standarderna SS-EN ISO 12100, SIS ISO/TR 14121-2, SS-EN ISO 13849-1.
Verktyget har förklarande animeringar där du t.ex. kan räkna fram skyddsavstånd för öppningsbara skydd och ljusbommar.

Läs mer här: https://www.cedoc.se/

Limiting devices for industrial robot cells

The standards EN ISO 10218-1 and -2 (Harmonized standards to the Machinery Directive) give requirements on how to safely limit the space of the industrial robot.