Nätkapacitetsbrist – en risk för både miljö och samhälle

Energiområdet genomgår stora förändringar just nu. Vår strävan efter att leva miljösmart samtidigt som allt fler vill bo i storstadsregionerna pressar elnäten till bristningsgränsen.

Resultatet blir nätkapacitetsbrist i våra storstäder. Något som riskerar att bromsa omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Utmaningen: Därför uppstår nätkapacitetsbrist

Idag lever över 85 procent av den svenska befolkningen i storstadsregioner. Det gör att stora mängder energi behövs på geografiskt koncentrerade områden – och ofta under koncentrerade tidsperioder. Behovet av elkraft ökar också snabbt när samhället elektrifieras och transporter och industrier som tidigare använt fossila bränslen går över till eldrift. Dessutom vill nya verksamheter som kräver mycket elkraft, som till exempel datacenter, gärna etablera sig nära storstäderna där den utbildade arbetskraften finns.

Samtidigt pågår en förändring av produktionen av el där vatten-, sol och vindkraft blir en allt större del av energimixen. Det gör att energin kan behöva att transporteras längre eller andra sträckor än tidigare för att nå användarna i storstadsregioner. Allt detta leder nu till att det svenska elnätet har svårt att transportera de mängder energi som efterfrågas av användarna i våra storstadsregioner. Det blir helt enkelt för trångt i ledningarna, något som leder till nätkapacitetsbrist. Energin finns, men den kommer inte fram i rätt mängd och i rätt tid. Det kan liknas vid att försöka andas genom ett sugrör. Luft finns det gott om – men genom sugröret kan du inte få i dig tillräckligt.

Riskerna: Vad blir konsekvenserna?

Om nätkapacitetsbristen fortsätter och blir värre uppstår flera allvarliga konsekvenser. Laddinfrastruktur som är en förutsättning för eldrivna transporter kan inte byggas ut i den utsträckning som behövs. Även utbyggnad av tunnelbana och pendeltåg kan påverkas. Det är väldigt problematiskt ur miljösynpunkt eftersom det riskerar att sakta ned utfasningen av fossila drivmedel. Men det är också ett samhällsekonomiskt problem om det leder till att människor får svårt att klara sina grundläggande transportbehov. Det är svårt att bygga blomstrande storstäder om invånarna inte kan ta sig till jobbet eller skolan.

En annan konsekvens är att moderna industrier och andra verksamheter inte kan etablera sig i, eller nära, storstäderna på grund av att nätet inte kan leverera den elkraft som behövs. Datacenter och serverhallar samt automatiserad tillverkningsindustri är moderna verksamheter som kräver stora mängder el för att fungera. Redan idag stoppas eller försenas etableringar i Sverige på grund av nätkapacitetsbrist. Ansökningar om anslutning till det svenska stamnätet har ökat markant de senaste åren. Bara mellan 2017 och 2018 ökade den ansökta effekten från 5000 megawatt till 16 000 megawatt.

Lösningen: Vad behöver göras?

Det finns flera olika lösningar på problemet. Vi behöver bygga ut och modernisera det svenska stamnätet, samt regionala och lokala nät. Dessutom kan extremt lokala och självförsörjande mikronät bli en viktig del av lösningen. Men allt detta kommer att kräva ett stort mått av samarbete mellan de nationella, lokala och regionala nätägarna. Lika viktigt är samarbete mellan nätägarna, leverantörer av tekniska lösningar, samt elintensiva användare som industrier eller offentliga verksamheter.

Vid sidan av utbyggnad av näten behövs nya sätt att effektivisera elnäten och elanvändningen med nya tekniska lösningar. Med hjälp av digital teknik kan näten bli smartare och utnyttjas mer effektivt. ABB har idag flera digitala lösningar som kan förbättra hur vi använder elnäten och bidra till att lösa nätkapacitetsbristen i våra storstäder.

Källor: Svenska Kraftnät, Svensk Energi, SCB, ABB

Text: Johan Larsson

Länkar

Kontakta oss

Nedladdningar

Dela artikeln

Facebook LinkedIn Twitter WhatsApp