Tänk dig en solig, varm sommardag med en lätt bris i luften. Industrierna går på lågvarv eftersom de flesta är på semester, på stranden är det få som behöver särskilt mycket el och på kvällen grillar folk ute istället för att laga mat på spisen. Solcellsanläggningar och vindkraft har perfekta förutsättningar och producerar massor med energi, energi som ingen har särskilt stort behov av. I alla fall inte just nu.
Tänk sen på en kall vintervardag med flera minusgrader. Industrierna går på högvarv samtidigt som alla vill öka inomhustemperaturen, både hemma och på jobbet. Dessutom ska alla ladda telefoner, datorer och elbilar men solcellerna får inget ljus och vindkraftverken står still. Det är nu vi hade behövt den där överskottsenergin från sommaren men nu är den sen länge borta. Om vi inte kan använda oss av energilager.
- Energilager är ett sätt att spara energi när det produceras ett överskott för att sen kunna använda den när behovet är större än produktionen, förklarar David Åkerman på ABB Power Grids.
Och energilager är egentligen inget nytt. Vattenkraftsdammar där man samlar in vatten under de säsonger när det finns överskott för att sedan släppa ut i lagom takt finns på många håll i världen och är ett typexempel. Men en vattenkraftsdamm är ett megaprojekt som är dyrt att bygga, enbart lämpligt på vissa platser och dessutom bara sparar energi från vatten.
- Nu finns det ny teknik som är både mer småskalig och mer flexibel och som gör att vi kan bygga energilager precis där de behövs. Ett sådant exempel är delar av landsbygden som ibland drabbas av strömavbrott på grund av att träd faller ner på ledningar.
- Där skulle elnätsbolagen kunna sätta ett energilager som laddas upp av överskottet i ledningarna under normaldrift, och som slås på direkt när det blir strömavbrott så att de som bor och verkar längre ut på ledningen slipper att drabbas.
Ett annat exempel är våra storstäder där det nu bor så många människor som använder så mycket el att det vid vissa tider uppstår effektbrist, till exempel när alla kommer hem från jobbet, stoppar i laddsladden i bilen och slår på spisen för att laga middag.
- Har man då energilager kan man spara överskottet och använda det för att kapa de här topparna i energibehovet. Självklart behövs det också en utbyggnad av elnätet, men det är stora investeringar som tar lång tid att genomföra och under tiden kan energilager se till att människor och industrier har den el de behöver och att städerna kan fortsätta att växa. Inte minst kan energilager hjälpa till med en övergång till ett fossilfritt samhälle där en stor del av vår energiförsörjning kommer från förnybara energikällor som sol och vind.
- De producerar mycket energi, men ibland är det både molnigt och vindstilla. Har du då ett energilager som laddas när det är överskott kan vi använda den energin när det är underskott och få en jämn elproduktion.
Vad är det då för energilager som används idag? Det finns flera olika tekniker, bland annat litiumjonbatterier som har ett bra förhållande mellan pris och prestanda. Men även nya typer av energilager diskuteras som flödesbatterier, bränsleceller och saltbatterier, samtliga alternativ har någon form av utmaning och det gäller att hitta en kombination som är hållbar men även har ett högt energiinnehåll, lång lagringstid tillsammans med en bra prisnivå.
- Sen ska man komma ihåg att det här är ny teknik och nya tillämpningar för samhället. Jag tror att vi har en period av lärande framför oss, men det kommer att leda till att vi får nya verktyg i verktygslådan som kan möjliggöra utbyggnaden både av samhället, industrin och förnybar energi, avslutar David.
Text: Karin Aase
