Sveriges logistikkedjor kombinerar olika transportsätt för att kunna dra nytta av dess olika fördelar, men vi behöver bli ännu bättre. För att uppnå en fossilfri verksamhet behöver transporthubbar, så som Sveriges hamnar, kunna understödja logistikkedjorna genom att erbjuda grön och snabb el. Framtidens hamn kommer att behöva vara mer än ett omlastningsnav och fungera som ”energihubb”.
Vi vill därför slå ett slag för fördjupat samarbete mellan energibolag och hamnar, där digitaliseringen är vägen till en grönare sjöfart. Det stärker också vår internationella konkurrenskraft.
FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO, förutspår att sjöfarten kommer öka med upp till 250 procent fram till 2050. Sverige som exportnation är helt beroende av sjöfarten. Över 95 procent av Sveriges varuhandel sker via våra hamnar. Även om sjöfartsindustrin är ett effektivt transportmedel per enhet står sektorn ändå för 2-3 procent av världens totala växthusgasutsläpp. Vi måste därför ta ansvar för att den blir mer hållbar. Initiativ startas för att främja nyttjandet av fossilfria bränslen. Vi ser också hur elektrifiering och satsning på vätgas är trender inom sjöfarten där svenska industriföretag har möjlighet att leda utvecklingen. Arbetet behöver dock intensifieras.
Hamnar är viktiga för den gröna omvandlingen av transporter
En hamn fungerar som omlastningsnav och utgör därmed inte bara en transportled utan även en samlingsplats för flertalet transportmedel. Effekten av elektrifiering är påtaglig för fartyg, men även för alla andra former av transporter till och från hamnen samt den stödjande infrastrukturen som tillhandahålls av hamnarna. Vi vill få till stånd ett skifte där vi ser att varje svensk hamn blir en energihubb för de efterföljande leden i transportkedjan. På så sätt kommer hamnar, och andra omlastningsnav, få en avgörande roll i både den gröna omvandlingen av transportsystemet och överflyttning till närsjöfart.
Hamnen som en energihubb
RISE bedömer att hamnen som energihubb har en viktig funktion i att bidra till transportsystemets gröna omställning där digitalisering spelar en central roll för samordnad distribution och lagring av energi.
Det finns flera viktiga aspekter av hamnen om den blir en energihubb. Efterfrågan på el kommer att variera över tid. Vi ser redan idag hur elektrifiering av transportsektorn ökar behovet av hantering av efterfrågan, klusterkontroll och lagring av energi. Hamnen måste kunna erbjuda maximal elförsörjning och flexibilitet. Denna efterfrågan skapar potential för att kunna lagra energi och öka mängden lokalproducerad förnybar energi. Här öppnar sig nya affärsmässiga möjligheter för hamnen som ofta konkurrerar med låga marginaler.
Digitaliseringen är det som skapar förutsättningarna för framgångsrika innovativa systemlösningar, intelligent styrning och nya affärsmodeller. Det som inte varit möjligt tidigare är nu fullt genomförbart, en hamn kan utveckla en funktion som energihubb där energibehov och distribution kan samordnas med digitala medel som ger information om både timing och volym. Det är digitaliseringen som gör att fler transaktioner kan spåras och situationskännedomen förbättras och skapa värdeökning för företag i rederi, gods- och logistiksektorerna.
Ett framväxande landskap av samverkande innovation
Efter att ha tagit det första steget mot elektrifierade arbetsfordon i många hamnmiljöer i Sverige, måste nu nästa steg i planeringen ta vid. Godsägare idag kräver mer och bättre information för att kunna optimera sina processer, de kräver också att transportsättet är så energieffektivt som möjligt. Det finns även en stark drivkraft för att fastställa formella krav (lagkrav) på att kunna leverera landbaserad el till alla fartyg som anlöper svenska hamnar och det förväntas också ställas krav på att kunna leverera energitjänster till andra transportmedel. Städer ökar trycket på att hamnarnas fordon ska drivas fossilfritt enligt lokala och regionala klimat- och energiplaner. För att lösa dessa utmaningar behöver hamnarnas elkapacitet förbättras. Öresundskraft har stora möjligheter att tillhandahålla expertis och infrastruktur för att tillgodose försörjning med, och lagerhållning av, el så att både hamnens verksamhet och dess besökare behov tillgodoses på ett effektivt sätt.
För Helsingborgs Hamn beräknas exempelvis behovet av el att tredubblas under kommande 5 -10 år. Andelen eldrivna maskiner ökar kraftigt både internt och externt. Internt går man mot en helt eldriven hamn och behovet av el till både lastbilar och fartyg är redan påfallande. Kapaciteten behöver säkerställas nu.
En viktig drivkraft i allt detta är att företag har satt ambitiösa mål för att både klara sina egna, men också sina kunders utsläpp. Det kanske viktigaste bidraget som Sverige kan göra är att sjösätta hållbara innovationer som minskar energianvändningen och ändrar energislag. I november presenterade bland annat ABB en ny hållbarhetsstrategi där företagets produkter och tjänster sammantaget kan minska de årliga koldioxidutsläppen med 100 MT. Öresundskrafts nya strategi ”En plan för en planet” fokuserar på utveckling och affärer som bidrar till resursanvändning och klimatutsläpp i balans med planeten.
Det finns en stark utveckling och behov av att etablera samarbetsprocesser med lokala energibolag. Högt på agendan för energibolag står att säkra kapacitet för att kunna leverera den el som fordras för en hamnverksamhet, dess kunder och potentiellt nya kunder. Det är genom att utveckla sina innovationer i Sverige tillsammans med andra aktörer som ett företag som ABB kan utveckla morgondagens världsledande exportprodukter.
I Sverige tas nu banbrytande steg. Under initiativet I Hamn samarbetar små och medelstora svenska hamnar med andra branscher, däribland energibolag för att kunna utveckla sin kapacitet som energihubbar. Kommer resten av världen att följa efter? Det är hög tid för att både förbereda och bilda relevanta energihubbsprojekt – både som ett led för att säkerställa hållbara hamnar och för att kunna vara med i Europeiska unionens Gröna Giv (Green Deal).
Hamnen som nav för energiförsörjning är ett av tre ben inom forskningen kring den hållbara hamnen som bedrivs av RISE, tillsammans med ”hamnen som omlastningsnav” och ”hamnen som informationsnav”.
Mikael Lind, Stefan Pettersson, Sandra Haraldson, Monica Azell Research Institutes of Sweden (RISE)
Jörgen Karlsson, ABB AB
Bart Steijaert, Helsingborgs Hamn
Patrik Hermansson, Öresundskraft AB
