Höjda miljökrav
Massaprocessen konsumerar mängder vatten. Tidigare renades vattnet i brukets mekaniska reningsanläggning. Det är en större, öppen rotationsbassäng där slammet särskils från vattnet som sedan går ut i havet.
Ökade miljökrav ledde för några år sedan till en större investering i en biologisk reningsanläggning. Den var klar att börja användas i november 2011.
Biorening innebär att processvattnet renas med hjälp av mikroorganismer. Inte bara organiska substanser kan avlägsnas genom biologisk nedbrytning, även oorganiska salter, exempelvis kväve och fosfor kan brytas ner.
– Det smutsigaste vattnet går till bioreningen. Det mekaniska reningsverket används fortfarande för vatten som inte behöver så mycket rening, förklarar Ronny Svensson.
Plastpolletter bär bakterier
Framställningen av kemisk massa kräver hög temperatur för att i tryckkokare frigöra träfibrerna och för att bleka och tvätta fibern. Det varma så kallade ”bakvattnet” kommer till bioreningen via två stora cisterner på 1355 kubikmeter styck. Inflödet till bioreningen är ungefär 450 kubik i timmen.
Medan temperaturen sjunker från 60–70 grader till den för bioreningen ideala nivån 37 grader tillsätts syre under omrörning i cisternerna för att hålla liv i bakterierna. Dessutom adderas mängder med så kalllade bärare, det vill säga små plastpolletter, som bakterierna kan fastna på och på så vis föröka sig.
Nästa steg är koaguleringsbassängen där ytterligare kemikalier pumpas in (närsalter och järnsulfat) för att få igång nedbrytningen på allvar. Även polymerer tillsätts för att slammet ska kunna separereras genom flockning. Därefter hamnar vattnet i rotationsbassängen där slammet avskiljs mekaniskt. Till sist pressas vattnet ur slammet och restprodukten ser ut som hästspillning. Den används som en beståndsdel i bland annat matjord eller i pellets. Vallviks bruk producerar ungefär sex containrar i veckan med avfallsslam.