Global site

ABB's website uses cookies. By staying here you are agreeing to our use of cookies. Läs mer

Dvärgbrytare - vanliga frågor

Här får du svaren på frågor om dvärgbrytare. Vissa svar kan tyckas vara självklara, andra kräver lite mer eftertanke.

1. Dvärgbrytaren har löst ut, är det fel på den?

Vi installerar alla dessa skydd just för att de ska lösa ut. Vi använder de för att skydda liv och egendom mot farorna med elektricitet. I de allra flesta fall finns en helt naturlig förklaring till att skyddet löste ut, det gjorde helt enkelt som det skulle.

2. Dvärgbrytare enligt SS-EN 60898 eller SS-EN 60947-2, vad gäller?

Dvärgbrytare enligt SS EN 60898 är avsedda för installationer i bostäder och dylikt, medan SS EN 60947-2 är för typ industriutrustningar. De olika applikationerna gör att standarderna skiljer sig i vissa avseenden. Man har bland annat olika provning av brytförmågan och utlösningskarakteristik.

3. Ska jag välja 6kA eller 10kA dvärgbrytare?

Brytförmågan ska väljas efter den högsta kortslutningsströmmen som kan uppträda, normalt innebär detta att det är den tre-fasiga som är dimensionerande. En vanligt förekommande uppfattning är att användningen av en 10kA MCB ger en "högre kvalitet" än 6kA men så är inte fallet.

Det är också viktigt att energibegränsningsklassen är klass 3 och att man väljer ett välkänt fabrikat som uppfyller SS-EN 60868. Brytförmågan kan också anges enligt SS EN 60947-2.

4. Hur många gånger kan dvärgbrytaren bryta en kortslutningsström?

Man provar brytförmågan, den maximala märkbrytförmågan (Icn), vilket motsvarar den största felström som apparaten klarar. Icn-värdet motsvarar brytning av 2 x maximala brytförmågan + 9 x 500A. Mer realistiska nivåer på felströmmar uppkommer då felet ligger utanför ställverket/kapslingen. Dessa betydligt lägre felströmmar torde apparaten kunna bryta fler än tre gånger. Det är däremot omöjligt att från tillverkaren garantera fler brytningar än tre, då inga sådana tester finns i standarden

5. Hur vet man att dvärgbrytaren är "slut"?

”Hur långt är ett snöre?” Man kan inte svara på hur många gånger den klarar att bryta då det beror på vilken felström den bryter. Man märker när den är ”slut”, dvärgbrytaren går då inte att slå till eller löser ut hela tiden.

6. Får jag jobba efter en dvärgbrytare?

Ja, det är tillåtet att använda dvärgbrytare som frånskiljare för elektriskt arbete om den uppfyller kraven; tillförlitlig lägesindikering, förutom övriga krav på frånskiljare enligt svensk standard. Dvärgbrytare med dessa egenskaper är märkta med symbolen nedan.


dvargbrytare_symbol

7. Vilken karakteristik ska jag välja för dvärgbrytaren (B, C, D)?

Vilken karakteristik man ska välja styrs dels av vilken applikation dvärgbrytaren sitter i och vilken kabelarea/längd som den ska skydda och eventuella krav på selektivitet.

  • B-karakteristik används i anläggningar utan stora inkopplingsströmstötar
  • C-karakteristik är lämplig där man har måttliga inkopplingsströmstötar från exempelvis mikrovågsugnar
  • D-karakteristik används där man har höga inkopplingsströmstötar

8. Hur stor försäkring måste jag ha framför min apparat?

Man måste inte ha en försäkring före dvärgbrytaren om den har en brytförmåga som är minst lika stor som kortslutningsströmmen kan bli i den punkt där den installeras.
En lägre brytförmåga är tillåten om ett annat kortslutningsskydd med erforderlig brytförmåga är installerad före dvärgbrytaren, det är det man kallar försäkring eller back-up.  Vilken storlek det skyddet får ha ska tillverkaren av dvärgbrytaren svara på.

9. Hur lång kabel får jag ha efter apparaten?

Frånkopplingstiden avgör vilken max längd anslutande kabel kan ha.
Med kännedom om förimpedansen i leveranspunkten är det möjligt att beräkna maximal ledningslängd. Den sammanlagda impedansen före dvärgbrytaren eller säkringen, vilken beräknas eller mäts, blir avgörande för ledningslängden beroende på ledningstyp.

Vill du ha produktinformation eller service?