Den kan bli vår räddning eller undergång – beroende på hur vi hanterar förändringarna.
Vad är den fjärde industriella revolutionen?
Den första industriella revolutionen uppstod när ångkraften gjorde det möjligt att skapa mekanisk produktion och mekaniska transporter som drevs av något annat än muskelkraft. I den andra industriella revolutionen möjliggjorde elektriciteten framväxten av massproduktion. Den tredje industriella revolutionen uppstod när produktion kunde automatiseras med hjälp av datorteknik och internet.
Den fjärde industriella revolutionen handlar inte i första hand om enskilda tekniska genombrott som ångmaskinen, elektriciteten eller datorn. Den viktigaste faktorn är istället kommunikation och data. Visst finns just nu ett antal tekniska områden med enorm förändringspotential som artificiell intelligens, Internet of Things, 3D-skrivare och bioteknik.
Men de riktigt omvälvande förändringarna skapas av kraften som uppstår när miljarder människor, maskiner och biologiska ting kopplas ihop. När de nya teknikerna sammanbinds med etablerade tekniker och system. Och med varandra. När gränserna suddas ut mellan fysiska, digitala och biologiska system.
Begreppet den fjärde industriella revolutionen myntades 2015 i en artikel av Professor Klaus Schwab, grundare av World Economic Forum. Den var också temat för World Economic Forum i Davos 2016.
Så funkar det: digitala, fysiska och biologiska system
Den fjärde industriella revolutionen handlar alltså mer om system än om enskilda tekniker. Men samtidigt är de snabba framstegen inom ett antal nyckelområden avgörande faktorer. Innovationer inom artificiell intelligens, Internet of Things, självkörande fordon, robotik, energilagring, 3D-skrivare, nanoteknik, bioteknik och materialvetenskap är viktiga drivkrafter för utvecklingen. Skillnaden från tidigare är att idag kan alla dessa områden kopplas ihop via ett digital lager och dra nytta av varandra. Något som leder till en exponentiell utvecklingskurva.
De senaste åren har vi på konsumentsidan sett flera framgångsrika exempel på plattformar som kopplar ihop konsumenters behov direkt med materiella tillgångar och arbetskraft på en global nivå. Företag som Uber och AirBnB är enkla men kraftfulla exempel på denna typ av system. System där delarna inte i sig är revolutionerande men där plattformen kan förändra såväl konsumtionsmönster som hela branscher i grunden.
Ett annat exempel är Amazon som kopplar ihop tillverkare och försäljare inom tusentals skilda områden – via en avancerad logistikkedja – med miljontals kunder och deras skilda behov. Alla aktörer i kedjan genererar data och information som sedan används för att utveckla plattformen och relationerna.
Inom industrin är idag inte sällan allt från maskiner, energikällor, och transporter – till personal, ekonomi och affärssystem, uppkopplade mot digitala plattformar som används för översikt, underhåll och effektivisering. ABB:s digitala plattform ABB Ability™ är ett exempel på en lösning som möjligör detta. Allt mer kommer företags främsta tillgångar ligga i deras plattformar och system.
Så påverkas affärsvärlden
Den här utvecklingen kommer att påverka affärsvärlden på fyra viktiga sätt:
- Konsumenternas förväntningar kommer att förändras. Vi kommer att vänta oss att företag och leverantörer ska kunna förutse våra behov och ge oss flexibla och skräddarsydda lösningar som passar just vår aktuella situation.
- Produkter kommer att utvecklas, underhållas och säljas på nya sätt. Fysiska produkter blir smartare och mer kapabla med hjälp av digital teknik. De kan också underhållas på bättre sätt och förändras över tid med hjälp av data och analys.
- Innovation kommer att i allt högre grad skapas genom samarbete mellan branscher och aktörer som tidigare inte arbetat tillsammans.
- Företag kommer att behöva hitta nya sätt att organisera sig för att möta de nya förutsättningarna.
Möjligheter och utmaningar
Det viktigaste för att kunna dra nytta av de pågående förändringarna, menar Klaus Schwab, är att samarbeta mellan länder, områden och branscher. Eftersom den fjärde industriella revolutionen spänner över så många områden samtidigt så går det inte längre att jobba enbart inom sin egen nisch eller sitt eget geografiska område.
Industriföretag behöver till exempel i högre utsträckning samarbeta med digitala tjänsteleverantörer, mjukvaruföretag, telekombolag och även konsumentplattformar. Men det allra viktigaste för väldigt många bolag är att våga börja någonstans. Att använda teknik och resurser som du redan har tillgång till idag och testa dig fram mot nya lösningar är en bra början, enligt Lena Stridsman som är Digital Lead på ABB Sverige.
Det finns stora möjligheter att använda kraften i den fjärde industriella revolutionen för att försöka reparera de skador som de tidigare industriella revolutionerna orsakat världen. Idag, när vi kan bygga system på en global nivå, har möjligheten att samarbeta för att skapa en hållbar värld har aldrig varit bättre.
Ett tydligt exempel är energiomställningen. Vi har möjligheter att generera tillräckligt mycket förnybar energi för att sluta använda fossila bränslen, men för att lyckas ställa om måste vi skapa ett globalt intelligent system som kan transportera energin från källa till användare på ett sätt som är användbart och resurseffektivt.
Men det finns också stora utmaningar. När branscher och produktion i snabb takt automatiseras och smartifieras med hjälp av AI och uppkoppling kan balansen på arbetsmarknaden störas och göra så att grupper av människor hamnar utanför. Den ekonomiska ojämlikheten kan öka när grupper med goda förutsättningar tjänar väldigt mycket på utvecklingen, medan människor med andra utgångspunkter får svårare att hänga med.
Klaus Schwaub uppmanar ledare och medborgare att: “Tillsammans forma en framtid som fungerar för alla genom att sätta människan i fokus, ge människor nya möjligheter och ständigt påminna oss själva om att alla nya tekniker först och främst är verktyg som skapats av människor för människor.”
Källa: World Economic Forum, ABB Sverige