Den ungerske ingenjören Ányos Jedlik byggde vidare på Faradays upptäckt. Han monterade en spole koppartråd omkring en rektangulär magnet. Spolen kunde vrida sig kring sin egen axel och när strömmen anslöts roterade spolen. År 1828 lyckades han driva en liten fyrhjulig modellbil med motorn.
I flera decennier fortsatte man att förbättra elmotorn, men först när belgaren Zénobe Gramme år 1873 uppfann en effektiv dynamo uppstod en marknad för elmotorn. Industrimaskinerna på stora fabriker kunde nu drivas av elektricitet som alstrades av generatorer på centrala kraftverk.
Nikola Tesla, en av utvecklarna av det moderna trefas växelströmssystemet, konstruerade den första växelströmsmotorn 1882. Tesla uppfann både den asynkrona och den synkrona växelströmsmotorn som patenterades 1887 i samma patent.
Det var 1890 som den första växelströmsmotorn tillverkades hos Asea efter Jonas Wenströms patent. Den förbättrades av Ernst Danielson 1892 och genomgick en konstruktiv utveckling under åren som följde därefter. Det utmynnade 1914 i den så kallade M-serien, vilken då omfattade 26 typer. Från ¼ till 300 hk. Hela serien var utförd med sköldlager och med kollektorn innanför lagret.
Den nya serien visade hur långt Asea hade kommit i beräkning och konstruktion av växelströmsmotorer. Motorserien hade förbättrad ventilation och genom ett bättre utnyttjande av materialet hade den vunnit i effekt. Med samma aktiva material som i den tidigare R-motorn lämnade M-typen mer än 3 gånger så hög effekt.
På 1980-talet kommer nya motorer av typen synkronmotor, där sällsynta jordartsmetaller ingår, och som ger mycket hög verkningsgrad. Forskningen inom detta område tilltar på 1990-talet, men industrin är kallsinnig.
År 2004 ser ABB:s motorspecialist, teknologie doktor Freddy Gyllensten, nya möjligheter i samband med den växande användningen av frekvensomriktare för styrning av industrimotorer. Med reluktansteknologi och frekvensstyrning skulle ABB kunna skapa motorer som klarar framtidens ökande krav på högre verkningsgrad, på ett hållbart sätt utan sällsynta jordartsmetaller.
Projektet växer och engagerar ABB:s motorexperter i flera länder. Motorsystemet får namnet SynRM, Synkron ReluktansMotor, och ska säljas som paket med motor plus frekvensomriktare. Konceptet SynRM presenteras i april 2011 på Hannovermässan.
ABB är först i världen med denna teknik för industrimotorer och det väcker stort intresse. På hösten samma år visas konceptet på automationsmässan i Nürnberg, där det belönas med förstaplats i den värdefulla utmärkelsen Automation Award 2011.