Vi flyger, swishar, tänder och släcker utan att reflektera nämnvärt över det. När vi använder det senaste århundradets tekniska landvinningar kan det kanske vara lätt att undervärdera genialiteten hos dem som i hästdroskornas och gasljusens 1800-tal brottades med att uppfinna för oss självklara saker som glödlampor, röntgen, telegrafi och radio.
För det här var också en tid av stora tekniska framsteg. Från 1800-talets mitt och hundra år framåt utvecklades Sverige från ett fattigt jordbruksland till en framgångsrik industrination. En som i allra högsta grad bidrog till den utvecklingen var ingenjören och uppfinnaren Jonas Wenström. Han förstod tidigt att det fanns större användningsområden för elkraft än belysning. Med elektricitet skulle energi kunna överföras långa sträckor och förvandlas till värme, rörelse eller ljus. En suverän kraftkälla for industrin! Problemet var att man ännu inte visste hur kraften skulle kunna överföras från ett ställe till ett annat.
Jonas Wenström insåg att kraftöverföringen måste lösas med växelström, som först kunde transformeras till högre spänning och minska förlusten vid transport, och sedan transformeras ner till normal förbrukningsspänning. I den vetenskapliga kapplöpningen var han inte ensam om den insikten, men Wenströms lösning hade flera fördelar gentemot konkurrenternas. Det var dessutom den enda som från början utgjorde ett komplett system med generator, transformator och motor.
1890 lämnade Jonas Wenström in patentansökan för sitt trefassystem. Det fungerade fortfarande inte problemfritt, men med hjälp av kollegan Ernst Danielson löstes problemen och 1893 kunde Asea bygga världens första kommersiella trefasöverföring mellan Hällsjöns vattenkraftverk och gruvorna i Grängesberg. Jonas Wenström själv fick aldrig stråla sig i glansen av sin lyckade uppfinning. Han låg sjuk i lungkatarr och avled tre dagar efter invigningen, endast 38 år gammal.
Jonas Wenström må ha dött ung, men hans arv lever vidare än idag. Trefassystemet gjorde industriell användning av växelström möjlig och elektrifiering i stor skala blev ekonomiskt lönsam. Att det blev möjligt att försörja stora områden från en central kraftkälla, koppla samman kraftsystem med olika spänning och överföra energi på stora avstånd fick en enorm betydelse för den industriella utvecklingen i Sverige.
Text: Lena Bergman