ABB:s forskningsverksamhet – nu och då

Laboratorierna, Mimerlaboratoriet, Centrallaboratoriet, Centrala Laboratorierna, Tegnérlaboratoriet, Asea Research and Innovation är några av namnen som Aseas och senare ABB:s forskningscenter hetat genom åren. I dag går forsknings- och utvecklingsverksamheten under namnet ABB Corporate Research och koncernens största center ligger i Västerås.

Om vi backar bandet började laboratorieverksamheten redan 1916 i en numera riven fastighet i Mimerområdet i Västerås. Det första uppdraget blev en undersökning av nickelstål för en turborotor hos Västerås reservkraftstation. 

Laboratorieverksamheten var till en början hänvisad till ett utrymme i Mimerverkstaden men flyttades 1925 till gamla Folkets Hus. Först 1935 byggdes den första ändamålsenliga laboratoriebyggnaden och den utökades 1941 från två våningar till fem under andra världskriget. Aseas laboratorieverksamhet bestod under 50-talet av trånga lokaler utspridda på nio olika platser i Västerås. Därför påbörjades flytten av laboratorierna till Tegnérområdet 1952–I953 när högeffektlabbet byggdes. Nya lokaler för övriga laboratorier uppfördes 1960–1962.

Några viktiga epoker från svunna tider är bland annat bränslecellstiden, det kokade och bubblade i varje hörn på Tegnérområdet och forskningsverksamheten bestod av 600 medarbetare. Andra höjdpunkter är utvecklingen av den första industriroboten, E lRED-projektet, syresonden och fiberoptiken.

På Tegnérområdet i Västerås har successivt nya laboratorier byggts och det har blivit ABB:s centrum för forskning och utvecklingsverksamhet i Sverige.