Kommunala vattenverk kan till exempel spara miljoner varje år genom att använda
flödesmätare. Det finns många typer, men de vanligaste är mätare som bygger på induktionsteknik. Induktiva flödesmätare används dels hos vattenverk som vill upptäcka läckor i vattenledningar, dels hos processindustrier som med exakt flödesmätning höjer kvaliteten och spar resurser.
En induktiv flödesmätare har fördelen att kunna mäta utan rörliga och slitagekänsliga delar, vilket gör den användbar för allt från rent vatten till tjockflytande pappersmassa. Mätaren består av ett rör där vätskan passerar och ett mätarhus för elförsörjning och elektronik.
Mätröret dimensioneras efter flödets hastighet och monteras med befintligt rörsystem. På röret sitter två spolar, en på ovansidan och en på undersidan. De kan matas med antingen pulsad likspänning eller växelspänning, allt efter olika applikationer, och skapar i bägge fallen ett magnetfält inuti röret.
I magnetfältet fungerar vätskan som en elektrisk ledare som alstrar - inducerar - spänning när den flödar fram, en spänning som kan mätas och registreras. Normalt måste en ledare röra sig fram och tillbaka för att inducera spänning; här har det lösts tekniskt genom att spolarna får växla magnetfält mycket snabbt och med noga vald hastighet. När man låter spolarna byta magnetfältsriktning kan ledaren röra sig åt ett enda håll och ändå inducera mätbar spänning.
Magnetfältet måste växla mycket fort och hastigheten väljs efter vilken vätska som ska flödesmätas. För rent vatten gäller ofta frekvenser neråt sex gånger i sekunden, vilket ger lagom tidsintervall mellan mätvärdena.
För tung industri som vill kunna styra processer via mätvärdena används betydligt snabbare frekvens med magnetfältsbyten uppåt 70 gånger i sekunden. I ett pappersbruk är det till exempel viktigt att kunna styra flödet av massa i ett enda konstant flöde till pappersmaskinen så att papperet får jämn tjocklek.
Ett annat exempel på denna mer frekventa mätning återfinns i mejerier som ska fylla mjölk i förpackningar. Mätarna kan då läsa av så ofta som var åttonde millisekund och styra den snabba fyllaren så att det blir exakt en liter i förpackningen - inte en enda milliliter mer eller mindre.
Mätarna har mätelektroder i form av små knappar på insidan av röret där den inducerade spänningen mäts. Mätvärdet registreras av mätarens elektronik och visas på egen display eller skickas till övergripande
styrsystem. Många flödesmätare går till mätning av kommunalt vatten och avlopp.
Syftet med vissa av dessa flödesmätningar är att hitta läckage
Bästa sättet att hitta läckor är att installera flödesmätare i ett område i taget och läsa av normalflödet under en tid. Då får man historik som kan visa om flödet ökar onormalt i ett område, och kan sedan leta rätt på läckorna.
Ett hål stort som en tiokrona läcker cirka 150 000 kubikmeter vatten per år. Dricksvatten kostar i snitt 15 kronor kubikmetern, så ett enda läckage kan orsaka en årlig förlust på över 2 miljoner kronor. Det finns kommuner som "tappar bort" 50 procent av dricksvattnet på vägen i ledningsnätet, en genomsnittlig kommun har kanske 20-30 procent svinn av ickedebiterbart vatten.